Jag har pratat om i flera år hur jag bara skulle vilja flytta bort från lilla staden jag bor i och helst flytta utomlands och börja om. Jag blev färdig från skolan i December och efter det har jag haft några turer i en matbutik. Jag har absolut ingen aning om vad jag vill jobba med i framtiden, vet bara att jag inte vill sitta bakom kassan i en matbutik resten av livet.Ja eller i allafall inte utan att ha fått resa mycket och se världen.
Så jag tänkte bara att varför inte? Vad missar jag om jag åker? Svaret är absolut ingenting, kommer troligtvis att träffa mycket nya människor, se nya platser, lära mej engelska flytande, få nya kompisar och dessutom en bra cv samt ett underbart minne. Så jag tror nog att jag skulle missa mera om jag inte skulle ta chansen att åka iväg..
Men efter typ 1-2 veckor fick ja då redan mitt första jobberbjudande. Efter det hade jag en jobbintervju via telefonen med en som jobbade på hotellet, nervös o skakig på rösten var jag nog.. Men onödigt hade jag stressat ihjäl mej, kvinnan var super trevlig och vi pratade nästan i 30 min. Två långa dagar senare fick jag höra att jag hade fått platsen. Hjärtat bankade på övervarv medan jag bara smailade och skrattade, blev så glad att jag trodde jag skulle svimma!!:)
Så i den här bloggen tänker jag för det mesta skriva om hur jag kommer att ha det i England och hur allting kommer att förändras efter att det äntligen har gått 11 dagar och jag står ensam och hjälplös på flygfältet..
<a href="http://www.bloglovin.com/blog/13713099/?claim=j7ujf3838hx">Follow http://mikkannn.blogspot.fi/2015/02/11-dagar-kvar.htmlmy blog with Bloglovin</a>
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti