Nu är det precis en månad sedan jag lämnade Woolacombe. Fastän det var tungt och sorligt att lämna mitt nya hem för alla de månaderna var jag jätte glad att få se mina vänner igen. Tänk hur bra kompisar man har som årkar komma till ett annat land bara för att komma emot mej på min resa hem. Jag hade planeratlänge att träffa Meema och Pipsa i London. De sista timmarna i bussen kändes det som om jag skulle ha haft myror i byxorna..kunde inte vänta ville bara se dem med det samma!<3
Min lilla woolacombe maskot fick ju också komma med till stora London!
Vi hade tur med alla tider både Pipsa och Meema var där typ samma tid som jag. Kommer ihåg känslan när jag äntligen steg av bussen..var lite nervös och det kändes som om benen inte fungerade. Efter att jag gick runt och yrade på en stund före jag såg dem så snurrade tusen saker i mitt huvud. Men sedan äntligen såg jag två bekanta ansikten mellan hela folkmängden och hjärtat typ stannade för ett par sekunder. Så många gånger som jag hade saknat dem och pratat i telefon med dem och nu äntligen stod de där framför mej och jag fick äntligen krama om mina bästa kompisar..och dessutom prata svenska!:)
Bästa flickorna!
Efter några glädjetårar kändes det som om vi alltid hade varit tillsammans, ingenting hade ändras..allting var precis som förut.
.
Vi sökte nog vårt hostell en ganska god stund förrän vi äntligen var framme. Vi hade nog valt en bra plats att bo i på Astor Victoria. Hostellet var bra placerat och nära till underground och också till buss/tåg stationen. Eftersom vi var ganska tidiga lämnade vi väskorna i hostellet och gick med det samma ut och turista oss i London.
För det mest tycker jag att vi stannade på kaffe typ hela tiden,haha. Men vi hade ju mycket att berätta och prata om. Vi hade pratat om att gå till wax-museet, pub crawl,harry potter museet och gå på någon buss guide tur men vi hadde helt enkelt inte tillräckligt med tid. Och jag bara kände hur pengarna flög iväg. Mest njöt vi bara av varandras sällskap.
Vi hann nog ändå se mycket runt och turista oss på våra några få dagar i London. Vi åkte mycket med underground och det var egentligen inte alls så invecklat som jag hade tänkt mej. Lätt och billigt var det när vi tog en dags biljett så fick vi åka runt hur mycket vi årkade på en dag.
Ännu lite mera kaffe..
Camden Town.
Var så mycket nya saker och människor att se på och roligt hade vi!
Fastän det var mycket människor i farten så störde mej inte alls. Tycker London är på något sätt endå så hemtrevlig fastän där finns människor som insekter. Tycker att det smittar av sej sådan bra fiilis när man går runt där på gatorna.
Lite hann vi också och se på London eye och Big Ben..sådant som man ju bara måste göra när man är turist. Skrattade så mycket åt våra bilder när vi riktit skulle posera och få fina bilder..ja, det blåste så mycket att man såg ut som Gollum från Lord of the rings istället. De flesta bilderna blev man också med ögona fast..lyckat altså.
.
<3
Visst är London en härlig stad! Men tror att det bästa sälskap också gjorde det så mycket mera magiskt och fint.
Shoppande hann vi också med. Men för mej var det lätt att vara sparsam eftersom min kappsäck var alldeles full så kunde inte typ köpa någonting alls.
Vi gick mycket omkring och bara såg på saker och ting. För det mesta tänkte jag bara, wau!
Bra att vi hade kartläsaren Meema med oss.. annars skulle vi nog ha tappa bort oss ännu mera. Äkta turister!
Mera shopping..
Och mera mat!
Sista engelska Fish&chips.
Och ännu mera mat, slurp.
Snabbt gick våra härliga dagar i London..Då var det dags för att åka hem till Finland, skrämmande!
Goodbye beautiful England! <3
Gick nog så lätt att åka från hotellet till Gatwick flygfältet..Måste nog säga att resan gick lätt fastän vi var rädda att missa flyget så vi åkte iallafall i god tid till flygfältet,haha.
På flygfältet började det först kännas sant att jag var påväg hem. Jag funderade mycket på hur allting är där hemma? Har allting ändrats? Har jag alla mina vänner kvar ännu? Jag måste medge att jag var lite rädd att komma tillbaka hem men snabbt var flyget i Finland och då var det bara att stiga av.
Kommer aldrig att tycka att det är tråkigt att flyga. Är så skönt att bara höra på musik och se ut från fönstret medan man funderar på livets mening.
Mest tänkte jag hur stålt jag är över mej själv att jag vågade åka iväg. Jag har varit med om så mycket de här härliga månaderna i England. Jag har både växt upp men också lärt mej att uppskatta livet på ett helt annat sätt en förut. Visst är livet härligt och så mycket härliga människor jag har träffat på vägen.
Då tänkte jag mycket på att om en månad så gör jag det största steget i mitt liv. Då sitter jag ensam på flygfältet påväg till Thailand och därifrån sedan efter ett par veckor till Nya Zealand..
Är så glad att jag vågade ta mitt steg och flyttade till England, tänk annars skulle jag inte sitta på flygplanet om en vecka påväg på nästa äventyr. Mycket har jag varit med om men så mycket till finns det framför mej och platser att se och nya människor att träffa. Man är ju bara ung en gång! :)
If you can dream it, you can do it.
.
Kram!:)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti