Äventyr 2/3

Första kvällen tillbaka gick vi ut med ett par arbetskompisar. Var svårare en vad ja ja trodde att prata engelska och svenska turvist,haha. Jag stressade fortfarande över min borttappade telefon så kände mej typ naken utan den hela kvällen. Vi var i två olika pubar och sedan gick vi och dansade till Marisco, platsen jag sade att jag aldrig mera går till. Men vi hade roligt såklart när vi var fyra blondiner!;)

Följande dag åkte jag och Pipsa inn till Barnstaple, vi var på jakt efter min telefon. Men ibland kan faktiskt jag också ha lite tur med mej tro det eller ej men när vi hoppade på bussen så frågade chauffören om jag har tappat en telefon föregående dag. Kunde inte tro mina öron, blev så glad ! Så jag fick alla mina bilder tillbaka, mitt liv tillbaka haha.:)

Jag hade tur att jag inte typ jobbade något alls medan Pipsa var här så hann jag spendera nästan all min tid med henne.:)

Var så konstigt jag hade inte sett henne på 3 månader och när vi var tillsammans igen kändes de som vi aldrig hade varit ifrån varandra. Men i bakhuvudet hade jag hela tiden att snart är det dags att säga hejdå igen för typ 5månader..

Men vi hann göra en massor med saker medan Pipsa var hit. Vi var i bastun och använde simhallen,var på bio, vi slöade och så på tv,vi var i Barnstaple, vi gick till stranden och Pipsa fick se de ompratade lammen,haha:)

En kväll gick vi ut till Barricane beach, vi bestälde lite mat och njöt av utsikten. Fastän jag ville sitta ut hela kvällen så var det omöjligt det blåste och var kallt.

Haha, märkte först nu att mitt finger är i vägen.. men god mat slurps!:)

-

Det var också tur med vädret så en dag passade vi på att sitta typ hela dagen utomhus. Både jag och Pipsa brände oss så vi såg ut som ljusröda grisar.

Dagarna gick snabbt som Pipsa var här och så småningom var det dags för henne att åka i väg. Men jag var inte ennu färdig på att säga adjö så jag åkte med henne till London.
-
Har levt i så många månader nu ensam i England, har helt nytt liv här med nya människor,platser och till och med ett annat språk. Förstod inte att träffa en gammal vänn kunde påverka mej så mycket. Jag som inte ens har tänkt på Finland något extra mycket så BOM mittialt kommer alla gamla minnen både bra och dåliga upp i huvudet. Jag har verkligen levt i en egen bubbla de här månaderna. Plötsligt började jag känna en massa blandade känslor, ennu en vecka efteråt känner jag saknad,tomhet men på samma gång lycka och stålthet över att jag är här. Är ennu så tacksam att jag fick se min bästa vänn igen och längtar redan nu tills vi ses nästa gång!<3

Så har en massor med bilder och text jag skall visa er nästa gång; sista kvällen med Pipsa och dessutom från London!:)