på löpande band

Hej,

Så nu har vi jobbat i 4 dagar redan och tiden har gått så snabbt. Betalade hyran idag så det betyder att vi har varit här i Ayr redan i en hel vecka. Hadde också vår första payday på tisdagen! Lönen var inte så stor för bara en och en halv dag men oj så skönt att få lite inkomster igen!:)

Så här glada och smutsiga var vi efter vår första arbetsdag utomhus. Första dagen jobbade vi bara två timmar men tungt och svettigt var det endå. haha.

I går hade vi vår första långa dag på en ny farm. Vi var 20 människor från hostellet som åkte med två stora bilar till jobbet. Vi hade ingen aning vad vi skulle göra men där var många som hade första farmdagen på samma dag så det gick bra. Farmaren visade hur vi skulle plantera melonplantorna, det värkade väl ganska lätt i början.. Var "bara" att mellan gemna mellanrumm böja sej ner och med en träpinne sticka ett hål i plastet och myllan, sedan göra ett djupare hål med fingrarna och sätta plantan i hålet och till slut sätta lite mera mylla överst och klappa det ner lite.. Haha, lättare sagt en gjort. Efter 3 timmar skrek låren och ryggen hosianna och svetten rann och solen brände. På första pausen tänkte vi bara att nej tsiisus, kommer inte att klara av det här 6 timmar till. Men det gjorde vi fastän det var tungt!! Jag försökte bara tänka på pengar hela tiden och att snart får jag kryssa bort en dag till från mina 88 farmdagar så kan jag sedan göra vad jag vill i mina två år i Australien. :)

Men vi klarade det!!
Idag jobbade vi också 6 timmar, var lite lättare idag så hoppas verkligen att det blir lättare med tiden. För just nu går vi som pingviner för alla muskler är så sjuka och dessutom är vi så solbrända att hela kroppen är helt ömm. I väntan på nästa tisdag då det är pay day igen:)

Hade aldrig ens vågat föreställa mej hur det kommer att kännas att jobba utomhus i 37 grader.. Man överlever men hemskt är det ju nog iallafall om  man kommer från Finland och bränner sej lätt. Dricker en 6 liter vatten på varje jobbdag, har aldrig svettats så mycket i hela mitt liv att det bara rinner ner från pannan och ryggen. Krälar i leran som ibland kommer nästan upp till knäna.

Men här är allting bra. Skönt att ha något att vara stålt över varje gång man skall gå och lägga sej. Allting håller på att lösa sej och äntligen har vi en vanlig vardag igen och allting börjar gå som på löpande band. Börjar också trivas i hostellet mera och mera för varje dag. YAY!

Kraam xx