sjuklingen

Jag som tänkte att kanske jag inte alls kommer att bli sjuk, HAH! Typ alla på jobbet har haft magen sjuk eller feber och nu var det då min tur.. Jag vaknade på onsdag morgon med sjuk hals och då kände jag på mej att nej nej nu är allting inte som de ska. Jag hade feber men åkte endå med in till Taunton med Nathan,Niina och Barbra. Vi fick äntligen fixat oss våra national insurance numbers,skönt!

Det var roligt med en liten roadtrip fastän jag kände mej som en gammal tant utan luktsinne,smaksinne dessutom tröttare en trött och ögonen brände medan resten av jag svettades samt högra sidan av halsen var typ dubbel storlek en vanligt och min röst lät som en gammal gubbes på 150år. Skratta fick jag nog på den resan så för några timmar glömde jag bort hur dålig och ynklig jag kände mej. Fick dessutom åka en Nissan och oj, vad jag började sakna min gulleplutt Nissan där hemma!

Den länge väntade torsdagen var äntligen här och med min tur så mådde jag inget vidare bra..Jag årkade just och just stå på benen på jobbet men jag klarade det. När jag är sjuk och slut vill jag bara prata svenska så råkade i misstag säga tack i stället för thank you, hahha. Hade dessutom super svårt med att svara i telefonen för när mina öron pipade så hårt att jag inte förstod någonting vad någon pratade i andra ändan..

Efter många om och men bestämde vi oss ändå för att gå till firmans chili and pool-night. De var roligt men mådde verkligen inte så bra att jag kunde ha stannat längre. Men nästa gång!:)

Följande dag hade jag ännu högre feber så stannade hemma. Tänkte att jag skulle ha mått bättre i dag men nej inte ännu heller. Jag hann vara på jobb ca 2h och så blev jag hemskickad..I morgon blir det då ett nytt försök, hoppas verkligen att jag skulle börja bli frisk. Har dåligt att vara eftersom jag inte har kunnat jobba så mycket och för att andra måst jobba mina turer..okej, alla säger att stressa inte själv har jag jobbat mera om någon annan har varit sjuk men gahh! Tänker alltid för mycket.

Har luggit hemma för mycket håller på att bli tokig,haha!

-

Vad annat? Jo är jätte trött på att alltid måsta höra på andras bekymmer och problem. Jag tyckte det var så skönt att åka bort från all drama samt problem från Lovisa men det bara fortsätter här. Nya människor och nya problem,skvaller och mera drama. Det låter jätte själviskt men börjar faktiskt bli så trött på att alltid måsta få vara Dr.Phil när jag egentligen inte ens bryr?

När är det min tur att vara glad och bara njuta utan att måsta höra på allt onödigt skitpratande!?

-

Jag trivs bra här och kommer bra överens med alla, okej de flesta. Så varför kan inte jag bara då få vara glad och på bra humör ens i en dag före någon kommer och pratar dåligt om någon annan eller berättar hur den inte trivs. Det är vell inte mitt problem! Har varit med nu om 2 gråtatakker och säkert 1000 gånger hört hur andra skäller upp andra bakom deras ryggar. Härregud, om någon inte trivs så flytta vel då eller byt jobb föstör de inte för oss andra som verkligen trivs och njuter här. Nu kan jag inte ens gå ner till stranden eller något när jag är sjuk. Gahhh!

Är alla människor faktiskt så beroende av att prata dåligt om andra eller draamaqueens?! Eller har jag alltid oturen att hamna nära sådana..huj!

Min första English Breakfast! Var helt ok utan smak eller luktsinne :D

Natinati :)