Där palmerna bor!

Alla är vi mycket olika på alla sätt och vis. Vilket gör också att vi alla har olika mål i livet. Några har klart för sej när de är typ 7 år att när jag blir stor skall jag bli tex. Brandman. Många behöver inte ens tänka för de vet enda sedan de var små att de tar över något familjeföretag. Några skolar sej ända tills de är 30 medan några startar sina familjer som unga. Alla har sin chans att göra va de vill och välja hur de vill leva.
 Jag har alltid varit avundsjuk på människor som årkar skola sej och är bra va de gör.

För mej har det alltid varit mera invecklat.. har aldrig riktig varit säker på vad jag vill göra i framtiden? Vill jag skola mej för att få ett bättre jobb? Vill jag bara ha ett enkelt jobb jag trivs med? Var vill jag bo? Det enda säkra saken jag vet är att jag bara vill vara glad. Okej, så blåögd är jag inte att jag tror jag kan leva i en värld med ljusröda elefanter och sväva påsröda moln medan jag skrattar hela livet ut. Men jag vill inte heller bara stanna stilla på stället och bara vara för att de är det lättaste att göra.

Jag är glad för de som hittar sin livs kärlek när de är typ 16, också för de som har precis en plan med sitt liv och inte känner sej borttappad. Men några är också som jag.. lite borttappade, inga stora planer och har framtiden helt öppen framför sej.

Eftersom de flesta hemma hade sina jobb,skola eller pojkvänner och allting ganska klart för sej så är jag så glad att hittade andra som är lite mera som jag. Är också en tröst att veta att man är inte den enda i hela världen som är ung och lite borttappad, inte ens nära på.

Flera tycker att jag är galen när jag har berättat om mina nästa äventyr.. Flera har frågat är det inte dags att komma hem efter England?
Jovisst,  saknar jag mycket hem som familjen och alla kompisar men eftersom jag vet att jag klarade att flytta hit till England alldeles ensam och kan för första gången på länge säga att jag är stålt och inte känner mej så borttappad. Jag är inte ännu färdig på att ge upp allt och gå tillbaka till mitt ganska tråkiga-jag.

Många frågar också om pengar. Jo jag är inte av de rikaste lagret men heldre jobbar jag hårt för något jag verkligen vill en slösar allting på kläder eller annat onödigt jag har från förut. Visst är det tungt att spara pengar helatiden, men vilken skön känsla att äntligen ha ett mål, en orsak!:)                      

Jag tänker verkligen inte se bakåt på livet och tänka oj varför gjorde jag inte mera medan jag hade min chans. Så mina planer är följande..  Vi börjar bli ganska långt med allt planerande med datumar och pris så nu är der bara att vänta på sina följande pay days. Men kröhöm ;              

1. Jobba,jobba och ännu jobba..                             2. Njuta av England, men sparsamt.
3. Om typ 80 dagar till Finland.
4. Om typ 110 dagar adjö Finland.
5. Prague som gäller för några nätter.
6. Från Prague->Thailand med Barcha och Larissa
7.Vår mycket väl förtjänade vacation där palmerna bor.
8. Följer Larissa med till New Zeeland, amazing!
9. Jobba,jobba + se nya zeeland, iiih!
10. Öppet igen. Sedan kanske min ålderskris och resefeber har gått förbi?😀😯

Nu är parken fullproppad 6 veckor frammåt, jeii! Så de betyder mera jobb och närmare mitt mål!:)

See yaa!😙😙

Gråttmänniskan

Hej!
Parken är full med människor, och är omöjligt att sova en natt utan att vakna när alla går hem sjungande och skrattande. Vi klarar oss bra på jobbet fastän det har blivit lite ändringar. Konstigt som de låter så sade vår receptions manager upp sej plötsligt..den enda av oss som var äldre och klokare.

Men nu är det roliga att nu värkar alltid gå bättre, vi har fått så mycket bra komplimanger och nya bokningar och allting går super. Int e vi så dumma fastän vi alla e så unga!;) Men nu känns det som vi har ett bra team inför de följande veckorna, då kommer parken vara fullproppad eftersom det är school holiday. Oo ouu, vet inte om jag väntar i spänning eller med rädsla, haha :D

-

Eftersom det nu är typ omöjligt att vara på internet ifall klockan inte är typ mitt i natten så tror jag att den inte alls kommer att funkka en månad framåt..Gråttmänniskan Mikaela, utan facebook,instagram eller bloggen. Tänkte faktiskt igår att jag har ingenaning vad som händer i världen utanför Woolacombe. Har inte läst en enda tidning enda sedan jag flyttade hit? På jobbet har jag ibland checkat Iltasanomat på nätet ifall det har varit slött. Men det är nog redan ett tag sedan det var så lugnt och slött.

-
Nu eftersom vi har lite ändringar i receptionen så betyder de att mera jobb där och mindre i baren..okej, nu är receptions jobbet inte så jobbigt mera men älskar verkligen att jobba i baren. Där är de bra människor,bra musik och inga arga kunder.:)

-
De här senaste veckorna har det kanske blivit lite för mycket festande, men tror att vi alla behöver de före de blir kaos en månad frammåt. Men nu tror jag att jag måste börja ta de lugnare igen, roligt är det jo att vara helatiden ute men jag måste spara pengar och energi för jobbet.Har dessutom fått flera bekanta härifrån, det roliga är att det börjar  bli precis som lilla Lovisa. Varje gång jag går någonstans ser man någon bekant och stannar och småpratar, haha :)

-
Första augusti flyttar Larissa, en av mina bästa vänner ut. Kommer att gråta som en baby eftersom vi har verkligen blivit så nära..Men henne ser jag i gen i November på vårt nästa äventyr! Men huj va många månader till dess!<3

kommer att sakna min Nya Zeelandare!<3

Och i slutet av Augusti flyttar Niina ut. Så de betyder att kvar blir bara jag och Barbra i lägenheten.skrämmande att allting skall ha sitt slut.
Tror de kommer bli rätt ensamt här de sista månderna, men jag ger inte upp. Får bara lära mej att vara ensam och göra saker ensam :)

De här var min enda lediga dag åtminstone 9dagar frammåt..Men idag har jag verkligen bara slöat och laddat batteriena för kommande vecka och kommande månad. Tänker jobba som en galning, säkert också dubbelshift flera gånger.. Kommer nog att vara stressigt och trötta kommer vi alla att vara, men mera pengar! Wihu:D

1,5 månad tills världens bästa mamma kommer och hälsa på, och efter de är det typ bara 1,5 månad kvar..skrämmande hur tiden går!

Ha de bra allihopa!
Gråttmänniskan Mikaela kommer att höra av sej igen bara hon får chansen att använda internet igen.  Xoxo

Birthdaygirl.

Kan inte förstå hur snabbt sommaren har gått hittils! Nu är de redan 02.07 min födelsedag wippii. Jag tycker inte om att fira så mycket men lite speciell får man väl känna sej på sin födelsedag. Ligger nu i sängen efter jobbet och snaskar på min fazer blå som mamma skickade åt mej som present, samt ett härligt halsband,salmiak och det bästa av allt RUISPALAT! Tusen tack, världens bästa mams!<3
-

Här är klockan 11 på kvällen så i min tid är det inte riktigt ännu min födelsedag men nästan. När jag vaknar upp i morgon skall jag bara ta de lugnt och kanske gå till stranden före jobbet. Men efter jobbet är et dag för pizza and pool night med jobbet, men nu ändrade de namnet på festen till Mikaela's birthday.. oo oouu jag som inte gillar att vara i mittpunkten så det skall bli intressant,haha. Men roligt blir det väl endå får man hoppas.:)

Hade gårdagen ledig och måste nog säga att jag hade den mest konstigaste,roligaste och bästa dagen i England härtills. Men så har jag kännt mej idag också..
Jag är inte van mera att gå ut hela tiden och brukar oftast bara ta de lugnt och drikka te på kvällarna medan jag känner mej som en gamling..så gårdagen var verkligen annorlunda haha.

Jag och Larissa vaknade tidigt upp på tisdag morgon och började gå mot Ilfracombe. Det var en lång väg men 1,5h gick snabbt när vi pratade hela vägen. Eftersom det var typ varmaste dagen i England härtills gjorde att vi inte kände oss så fresha när vi var framme men endå gick vi på lunch och kaffe medan vi gick runt. Tycker verkligen om Ilfracombe, där är inte mycket butiker men är en söt liten sommarstad.

Efter några timmar fick vi lust att gå till en terass på en sval öl. Människorna som jobbade där började prata med oss och några kunder också, vi hade verkligen roligt. Eftersom vi trivdes så bra så slutade med att vi satt där hela kvällen ända tills de stängde..Vi fick lov att ta inn på ett hotell eftersom det blev så mörkt och inga bussar gick mera.

Haha, har ennu så sjuka magmuskler efter allt skratt. Puben vi satt i var inte något extra fin men människorna var pratsamma och roliga och musiken var gammal men bra. Till några sånger sjöng alla med och klappade några gamlingar dansade till och med..Roligt hade vi men i dag var vi trötta, hoppas morgondagen inte är lika tung och galen.

Visst känns det tomt utan att ha mina vänner,familj och släkt här att gratulera mej. Är lite rädd att jag kommer att ha lite hemlängtan imorgon, men nu har jag iallafall fazer blå som oftast hjälper till allting.

visst har ja de bästa kämppisans ever!? De vet hur mycket jag älskar Svampbob så de målade en svampbob-låda åt mej. De hade lämnat nästan hela bordet fullt me presanter hihi!<3

-

Så nu är lilla jag 21-år,skrämmande. Ibland känner jag mej som en 70-åring men för det mesta som jag ännu skulle vara 14-år. Förra året när jag fyllde 20-år fick jag någon underlig ålderskris och tänkte att jag måste börja göra något med mitt liv.. och här är jag nu i England tröttare men gladare en på länge!:)